Varför ska man ha "falska" vänskaper?!

Jag har många vänner, eller egentligen inte många. Tillräckligt många.
Däremot har jag VÄLDIGT många bekanta, men det är ju en annan sak.

För mig är en vän någon man kan lita på i ALLA väder, inte bara att man umgås utan att man verkligen känner denna personen och även tillåter personen att komma in i ens liv.

Jag har några få riktiga vänner som jag vet att jag kan lita på till 100 procent. Det känns väldigt bra.

Man ser vissa människor som mer eller mindre låtsas vara vänner, kan man annat än kalla det så då dom hela tiden snackar skit och vänder varandra ryggen så fort det passar eller kommer någon ny.
Är det inte sådant som kallas hyckleri?! Ena stunden duger man, tror att man kan lita på den vännen helt enkelt, sen kommer det surt därefter. Det har man upplevt några gånger så man vet hur det är.
Är DET vänskap??????????

Förstår inte riktigt hur man tänker då.
Visst man kan göra dumheter och bete sig illa. Men är det en vänskap som är äkta så klarar den av något misstag nån gång. Alla gör misstag ibland.

Men när det inträffar gång på gång så skulle då iallafall jag vända den personen ryggen väldigt snabbt. Den skulle inte vara värd min vänskap.
Den vänskap man får, ger man ju också tillbaka.

Jag vill ha vänner som man inte behöver göra sig till för och inte heller behöver känna att man blir dömd av, utan bara att någon lyssnar. De behöver inte alltid tycka att man gör vare sig rätt eller fel, men de finns där och de lyssnar.
Det ÄR vänskap!!!!!!!!!!!!!!!


Vad tycker ni?